Designa en webbplats som denna med WordPress.com
Kom igång

FKB-handboken

Flera personer med olika funktionsnedsättningar illustrerade på rad och iklädda glada färger.

Här nedanför kan du läsa hela vår FKB-handbok! Om du vill ha en utskrivbar version så kan du öppna FKB-handboken som pdf här!

Flera personer med olika funktionsnedsättningar illustrerade på rad och iklädda glada färger.

Funktionsrättskonsekvensbeskrivning, FKB
Mänskliga rättigheter i fokus
Vad är FKB?
Strukturell nivå
Individnivå
Utgångspunkter för FKB
FN:s konvention och svensk lagstiftning
Normkritik
Social hållbarhet
Principen om universell utformning
Fyra sorters tillgänglighet
Lösningar som passar alla
FKB-processen
Checklistor


Funktionsrättskonsekvensbeskrivning, FKB

En person sitter med hörlurar på sig framför en datorskärm och använder hjälpmedel för att få texten på datorn uppläst.

Mänskliga rättigheter i fokus

Funktionsrättskonsekvensbeskrivning, FKB, utgår från mänskliga rättigheter och ”FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning”. Syftet med att använda verktyget FKB är att främja mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättningar. FKB har tagits fram av Funktionsrätt Stockholms län tillsammans med sina 44 medlemsorganisationer med cirka 70 000 medlemmar.

Målet är att en FKB ska bidra till att göra rätt från början. Det innebär att regionen slipper att göra justeringar i efterhand som kan vara både kostsamma och ta lång tid. FKB förebygger diskriminering och rättighetskränkningar i samhället. En FKB bygger på ett normkritiskt förhållningssätt. Med en FKB är det lätt att tillämpa universell utformning och skapa samhällsmiljöer som är tillgängliga och användbara för alla.

Region Stockholm ska använda FKB i alla beslutsprocesser som påverkar medborgarna. FKB ska underlätta för beslutsfattare att ha med funktionsrättsperspektivet redan från början. Funktionsrättsföreningar kan använda FKB i sitt intressepolitiska påverkansarbete.

Några personer i en busskur. En person med blindkäpp har tryckt på busskurens talknapp, som i en talbubbla säger att buss 47 ankommer om 3 minuter.

Vad är FKB?

FKB är ett tydligt och strukturerat verktyg som är lätt att använda på strukturell nivå och på individnivå. FKB används för att identifiera och tillvarata kunskaper om behov, förutsättningar och möjligheter för personer med funktionsnedsättning. Det ska användas i dialogen mellan funktionsrättsorganisationerna och regionen.

Strukturell nivå

Beslut på strukturell nivå är de som fattas i regionens nämnder och förvaltningar. Verktyget ska vara en vägledning som följer hela beslutsprocessen. Det innebär att en FKB ska finnas med från början via tjänsteutlåtande, beslut, genomförande, till uppföljning och utvärdering. Funktionsrättsperspektivet ska genomsyra alla regionens verksamheter.

Individnivå

FKB ska fungera som ett stöd i kontakten mellan medborgare och alla verksamheter som Region Stockholm ansvarar för. Det kan till exempel handla om mötet mellan patient och vårdpersonal eller resenär och trafikförvaltningens kundtjänst. Målet är att en person med funktionsnedsättning ska uppnå bästa möjliga hälsa och full delaktighet i samhället. En FKB är ett konkret stöd för den enskilda individen.

Två personer åker fram längst en väg, på en cykel med dels ett vanligt cykelsäte, dels en sittplats fram.

Utgångspunkter för FKB

FN:s konvention och svensk lagstiftning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Funktionsrättskonventionen, godkändes av Sverige 2009. Den fastslår att personer med funktionsnedsättning ska ha samma rätt i samhället som alla andra. Alla offentliga myndigheter, däribland kommuner och regioner, har ansvar för att konventionen blir verklighet och följs. Det offentliga ska involvera personer med funktionsnedsättning eller organisationer som företräder dem i frågor som rör dem. FKB ska vara ett verktyg i dialogen mellan parterna. Mänskliga rättigheter är okränkbara.

I Sveriges grundlag, regeringsformen, anges att diskriminering inte får förekomma på grund av funktionsnedsättning. Detta innebär ett grundlagsskydd mot diskriminering i allmänhet för personer med funktionsnedsättning. I diskrimineringslagen finns sju diskrimineringsgrunder, däribland funktionsnedsättning. Lagen är tvingande och ska ge skydd till individer som riskerar att utsättas för diskriminering i samhället. Bristande tillgänglighet är sedan 2015 en diskrimineringsgrund. 

Två personer sitter i varsin rullstol. Den ena håller fram en tulpan och de har ett hjärta mellan sig.

Normkritik

FKB är baserat på ett normkritiskt förhållningssätt för att motverka den ojämna maktbalans som upprätthålls av normer. Normkritik är en pedagogisk metod för att skapa mer jämlikhet och inkludering i samhället. Det innebär att normer behöver vidgas för att inkludera alla. Att ha ett normkritiskt förhållningssätt innebär att göra en analys av medborgares olika behov och förutsättningar. Att utgå ifrån en normperson, som har full rörlighet, kan springa, se, läsa, höra, förstå och processa information, är inte normkritiskt.

FKB inkluderar alla och innefattar ett intersektionellt perspektiv. En intersektionell analys innebär ett bredare synsätt på kategorier. En Intersektionell analys synliggör att personer kan ha flera intersektioner och utsättas för flera diskrimineringsgrunder parallellt. En person kan till exempel ha en normbrytande funktionsnedsättning, en normbrytande etnisk tillhörighet och en normbrytande sexuell läggning samtidigt.

Två personer spelar musik på varsitt instrument.

Social hållbarhet

Social hållbarhet är ett begrepp som används för att beskriva att alla medborgare har rätt till bästa fysiska och psykiska hälsa, och slår fast människors lika värde och delaktighet i samhället. En FKB är nödvändig som ett komplement för att uppnå social hållbarhet för personer med funktionsnedsättning.

Principen om universell utformning

Principen om universell utformning utgår från att produkter, tjänster och miljöer är tillgängliga och användbara för den som behöver det mest och är därmed bra för de flesta medborgare. Principen handlar om att redan i planeringsfasen utgå från att olika personer har olika förutsättningar.

En ögonblicksbild från en sjukhusreception; en person i rullstol pratar med en person bakom receptionsdisken, en annan person går förbi i förgrunden med en rollator, och en person med blindkäpp har tryckt på en navigeringsknapp och får uppläst en beskrivning av hur hen ska ta sig till röntgenavdelningen.

Fyra sorters tillgänglighet

För att uppnå ett inkluderande samhälle behöver samhällets livsmiljöer vara anpassade efter människors behov. Därför ska alla regionens verksamheter ha kunskap om och kunna möta alla medborgare på ett respektfullt sätt. Begreppet tillgänglighet används ofta i ett brett perspektiv. FKB gör en djupare analys av tillgänglighetens fyra olika aspekter.

Fysisk tillgänglighet innebär att personer som har olika funktionsnedsättningar kan förflytta sig, vistas och röra sig så obehindrat som möjligt i samhällets miljöer.

Kognitiv tillgänglighet innebär att det ska vara lätt att hitta, att förstå och bearbeta information. Till exempel en kognitivt tillgänglig orienteringstavla på sjukhus. En vårdinrättning som har tillämpat FKB har en tydlig genomarbetad struktur och logik.

Kommunikativ tillgänglighet innebär att alla kan ta del av informationen. Det kan gälla hörbarhet, läsbarhet, förutsägbarhet och tydlighet. Det ska finnas alternativ när kommunikationen inte fungerar, till exempel om en person inte hör så ska det finnas visuell information. Ett fordonsslag som har tillämpat FKB har en tydlig genomarbetad struktur och logik i kommunikationen.

Digital tillgänglighet ska ta hänsyn till personer som till exempel har synnedsättningar, hörselnedsättningar, kognitiva funktionsnedsättningar eller har dyslexi. Den digitala tillgängligheten är lagstadgad genom lag om tillgänglighet till digital offentlig service (Lag 2018:1937). Ett digitalt verktyg, till exempel en ny app som har tillämpat FKB, har en tydlig genomarbetad struktur och har utfört ett gediget tillgänglighetstest där olika målgruppers behov har analyserats.

Två personer framför en tavla med flera olikfärgade lappar uppsatta.

Lösningar som passar alla

En FKB beskriver behovet av lösningar som ökar tillgängligheten och därmed inkluderar alla. För att undvika utanförskap måste det finnas olika sorters lösningar, så att alla kan hitta en lösning som fungerar för dem. Av den anledningen är det viktigt att redan i uppstartsfasen tänka på tillgängligheten, så att appar, byggnader, tjänster, med mera, fungerar för flera målgrupper, i stället för att lägga till dyra och exkluderande särlösningar i efterhand.

Det är viktigt att redan i uppstartsfasen tänka på att det måste finnas lösningar helt utanför det digitala, till exempel ett fysiskt telefonnummer och en bemannad reception.

FKB-processen

En modell som beskriver FKB-processen: Med början i uppdraget samlas underlag in. Sedan genomförs FKB i två steg, förs görs en behovsanalys för att identifiera konsekvenserna, sedan tas förslag på åtgärder fram. Om funktionsrättspåverkan är negativ läggs uppdraget ner. Om den är positiv går uppdraget vidare och tas upp i samverkansråden. Om det kommer fram att funktionsrättspåverkan är negativ läggs uppdraget ner. Annars kan det gå vidare till ett tjänsteutlåtande, och sedan ett beslut. Efter beslutets genomförande görs en utvärdering.
Processen kring en FKB. Klicka på bilden för en större version.

Checklistor

Funktionsrätt Stockholm län har sammanställt en lista med länkar över lagar, regler och riktlinjer som offentliga myndigheter har i uppdrag att följa. Syftet med listan är att underlätta för beslutsfattare i olika processer att göra rätt från början.

Riktlinjer och lagar

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Samlingssida på regeringen.se
Konventionen som pdf på regeringen.se

FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Samlingssida på regeringen.se
Konventionen som pdf på regeringen.se

Webbtillgänglighetsdirektivet

Om lagen på digg.se

Diskrimineringslagen

Diskrimineringslagen på riksdagen.se

Universell utformning

Certec, Lunds tekniska högskola

Tillgänglighet- och användarvänlighet

Fysisk tillgänglighet

Plan- och bygglagen
Boverkets byggregler
Tobakslagen, rökfria miljöer

Digital tillgänglighet

Lagen om digital offentlig service

Kommunikativ tillgänglighet

Språklagen

Kognitiv tillgänglighet

Skyltar och kartor i offentlig miljö

Område

Hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvårdslagen
Patientlagen

Kollektivtrafik

Lagen om färdtjänst
Lagen om kollektivtrafik

Region Stockholms regionala styrdokument

Hållbarhetspolicy samlingssida och Hållbarhetspolicy (pdf)
Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Övriga länkar

Normkritik

jämställdhetsmyndigheten.se

Universell utformning

certec.lth.se/ud/

Diskrimineringsgrunder

Om bristande tillgänglighet på do.se

Annons